IGÅR var en rolig dag. Victor drog upp mig jättetidigt för en lång morgonpromenad, efter det blev det söndagsfrukost följt av städning, bakning, middag hos svärföräldrarna plus Victors moster som var nere på besök. Vi avslutade hemma hos oss med massa olika sorters kakor (alla hembakade av mig) o kaffe. Som pricken över i:et tog också lillasysters fotbollslag SM-GULD i fotboll! Världens grattis till de!!!!

FRÖKEN Amanda Fondell. Herre min skapare. Vilken sjuttonårig tjej! Hon är helt magnifik på det hon gör. Ja, jag var bar tvungen o säga det! You rock girl!

BLEV idag godkänd mina första 10 högskolepoäng som amatör! Otroligt glad över denna händelse!!!

Dags för seminarium. Lösningsfokuserat tänkande i skolan o Billy Elliot.

KARMA. Eller? Vi som var på väg hem från Norrköping med en fin telefonbänk! (Ja, vi körde 22 mil för denna skapelse!) Så helt plötsligt tyckte vi bilen började skaka. Äh, tänkte jag. Han kör väl på de där hoppande vita strecken. Men sen jävlar skakade det o vi var tvungna o stanna. Någonting med bultarna tänkte vi (observera "vi"!) spände först vänster bakhjul, sen vänster framhjul, höger framhjul o precis när Victor skulle spänna höger bakhjul (samtidigt som jag kände att jag bidrog med en fantastisk hjälp genom o lysa med min Iphone-ficklampa) skriker han NEEEEEEJ. Jävlar tänkte jag, vad hände? La ficklampan av? VI HAR FÅTT PUNKTERING! Hahaha, jag dg av garv o hade ingen aning om vad detta skulle innebära. Jag tänkte väl mest att vi ringer på någon nära o ber de hämta oss, men ni vet victor han drog fram reservhjul, bultar, låsmuttrar o allt samtidigt som jag lös som aldrig förr. Där stod vi alltså, mitt på vägen i skogen mellan Finspång o Pålsboda. Hur som helst så rullar vi igen o har nyss stannat för o spänna bultarna igen. Men jävlar vilken fin telefonbänk vi har med oss hem från Norrköping o äntligen har jag fått användning av denna ficklampa!!

Ensam är inte alltid stark

Sitter i bilen på väg hem från Stockholm. Daniel Adams Ray spelas ur högtalarna. Minnena flödar. Säsongen 10/11. Sälen. Lindvallen/Högfjället. Herre guds skapare vad jag skulle vilja uppleva alla de dagarna igen. Det är utan o tveka det bästa jag gjort i mitt liv. Vilken erfarenhet! Alla underbart härliga människor som bara sprudlade av glädje. Sång. Dans. Harrys. SKIDSKOLAN. Skishopen. Ice. Måndag, tisdag, torsdag, fredag, lördag o söndag. Att vi inte drunknade i alla festligheter. O nu räknar alla ner dagarna till nästa säsong vilket inte går o undvika. 75 % av förra säsongens personal kör en säsong till har vi fått siffror på. Det är bra. Mer än någonsin. Förstår ni då att vi hade roligt? Åh, jag skulle så gärna vilja! Men samtidigt är jag glad som tagit mig i kragen o börjat läsa o tack vare det kommit fram till vad jag verkligen vill utbilda mig till. Det är bra o börja med en kurs, man kommer in i det på ett helt annat sätt. Jag stod i valet o kvalet om att hoppa på gymnasielärarutbildningen förra hösten. Det hade jag inte fullföljt för det är inte det jag vill, har jag kommit på nu. Dessutom har jag lärt mig fantastiskt mycket på bara första delkursen som kommer vara till stor hjälp vid senare utbildning. Så till nästa höst är det jag som börjar min fyra-åriga utbildning till förskoleklasslärare, årskurs 1-3, med specialpedagogik i ryggen o med specialpedagogik mig till kommande vidarestudier. Hälsa på Sälen kommer jag dock göra, inte bara en gång. Världens bästa Sälenbubbla!!!

Halv ett inatt tar jag o Victor taxibilen till Stockholms flygplats, dumpar av Victors pappa som ska gotta sig med fiske i Florida för att sen styra koset mot Örebro igen. Spännande natt!